Textruta: Coyote nr 122
Aguas prohibidas
(Förbjudet vatten)
av José Mallorqui


 Coyote nr 122.jpg

Huvudsidan   Nästa bok   Föregående bok

 

På spanska:                                                                                                                                                                  

Aguas prohibidas (1950)

 

På svenska:                    

Ej översatt till svenska

 

Handling:

Coyote fortsätter att beskydda Rolando Hollis. Han förstår vem som är Esparto och hjälper till så att historien får ett lyckligt slut.

 

Omdöme: 7

  

Kom­mentar:

Det här är andra och avslu­tande boken om Rolando Hollis och hans äventyr i Kalifornien.

 

Intres­santa fra­ser och tänke­ord:

När ord inte har någon verkar finns alltid möjlig­heten att använda vapen.  (Cuando fracasan las palabras siempre queda el recurso de utilizar las armas.)

Nunca dejar para mañana lo que se pueda hacer hoy.

Kapitel I.

Samuel Carter, Solem Tritters represen­tant i Kalifor­nien, går noggrant igenom vad som hänt i gruvaf­fären. Rolando Hollis äger nu guldfyndig­heterna och Tritters gruva är värdelös. Men Hollis vill gifta sig med Magda­lena och kanske han då överlåter sin inmut­ning till Tritter om han bara får gifta sig med henne. Tritter träffar don César de Echagüe. Han säger att han bara förmedlar ett erbju­dande från någon, som vill köpa Tritters gruva för 350 tusen dollar. Han påstår att han inte vet vem som ligger bakom budet.

 

Kapitel II

Tay Garrett återvänder från sina under­sökningar av vad som hänt med guldet. Han påstår att det inte finns något spår efter det. Hollis säger då att han vet vem som är Esparto. Han påstår att det är Garrett. Det har Hollis begripit ända sedan vagnarna stals efter att alla somnat efter att ha druckit vin. Garrett hade druckit vin men han sade sig inte tycka om vin. Hollis vill att Garrett återställer värdet av det stulna guldet. Garrett förnekar inte att han är Esparto men han medger det inte heller tydligt.

 

Kapitel III

Hollis berättar för Antoñita att han tror att det är Garrett som är Esparto. Han säger att han måste hålla sitt ord och gifta sig med Magda­lena fast han egentligen älskar Antoñita. Rolando går in och spelar schack med hennes farfar och efter ett tag hörs glädje­tjut från rummet då farfadern vunnit. Antoñita känner hur tillgiven­heten för Rolando bara ökar trots att denne säger att han måste gifta sig med Tritters dotter.

 

Kapitel IV

Tritter ger order om att den mark där vattnet finns i Cobre ska köpas upp. Han ska då kunna strypa vattentill­förseln till gruvorna. Innan Roland träffar Tritter uttalar Magdalena sin avsky för Hollis och vädjar till pappan att inte tillåta att Rolando gifter sig med henne. Men då Hollis förklarar att han inte kommer att ge gruvan till Tritter låtsar hon ändra sig. Gifter­målet bestäms ska äga rum inom en vecka och Tritters gruva och förläningen La Espada skrivs över på Magda­lena. Rolando känner sig lurad men han kan inte göra mycket åt saken. Han berättar om det för Garrett som tycker att han bara ska gifta sig med Magda­lena om han verkligen älskar henne. Garrett säger nu tydligt att han inte är eller har varit Esparto.

 

Kapitel V

Tritter köper marken runt vattenak­vedukten. Sedan torrlägger han vattenför­rådet så att invånarna i Cobre blir utan vatten. Gruvorna måste stängas och uppretade gruvar­betare får höra att det är Hollis som ligger bakom. En mobb är på väg för att hänga honom. Hollis flyr. På vägen från Cobre har tre prick­skyttar placerats ut för att skjuta honom. Men det går inte som Tritter beräknat. De tre prick­skyttarna skjuts av en mexikanare med mask och sombrero. Hollis märker inte mycket, bara att kulor visslar över hans huvud. Han förstår ingenting. Efter hand får folk reda på att det inte är Hollis som ligger bakom vattenav­stängningen och de tre som miste livet var ökända revolver­män utifrån som ingen bryr sig om. Dessutom sprids ett rykte om att Hollis själv sköt ihjäl prickskyt­tarna. Han kan återvända och blir efter detta allt mer populär, beundrad och mytom­spunnen.

 

Kapitel VI.

Rolando Hollis berättar för Garrett hur skotten ursprung­ligen kom från hans vänstra sida. Han hann se att den som sedan sköt från hans högra sida var klädd i svart mexikansk dräkt och bar sombre­ro. Det var nog Coyote, säger Garrett. Samma säger han senare när han träffar farfadern, don Carlos, och Soledad. Det visar sig att det är Soledad som är Esparto. Garrett, som är hemligt gift med henne, vill att det ska bli slut med hämnden. Men Soledad vill fortsätta. Plötsligt står Coyote där bakom dem i halvmör­kret. Don César har kommit för att erbjuda mark, som don César besitter, mot en årlig ränta. Soledad har givit honom sömn­medel men kunde inte lura honom att dricka medlet fast hon trodde att han gjorde det. Istället tog han på sig masken och agerade Coyote. Han avslöjar där han står bakom dem med pistolerna dragna, att Garrett och Soledad är gifta sedan två år tillbaka och påpekar att Garrett är yankee. Så det kanske inte är så otänk­bart att också Antoñita skulle kunna gifta sig med en nordameri­kanare. Han avslöjar också att Garrett ska bli pappa eftersom Soledad är gravid. Därför bör hon sluta med att uppträda som Esparto. Rollen som Esparto agerades från början av Carmelo Liñán och när denne försvann togs rollen över av systern Soledad. Coyote vill att alla sla sluta hämnas. Hämnden leder ingen­vart. På hemvägen till don Césars logi frågar Pedro Bienve­nido vad som egentligen hände hos familjen Liñan och vad don César gjorde där. Det visar sig att Pedro tillfälligt har förlorat förmågan att läsa folks tankar och därför måste fråga liksom andra männi­skor som är nyfikna.

 

Kapitel VII

Tritter förnekar inte att det var han låg bakom att de tre prickskyt­tarna skulle försöka skjuta Hollis. Hollis och han skiljs som ovänner och det blir slut med giftermåls­planerna. En man, Domingo Domínguez, tar kontakt med Hollis och har ett introduk­tionsbrev från Coyote. Domingo kan med slagruta avgöra var vatten­ådror går. De beger sig iväg till området intill Tritters vatten­täkter och arbetslösa gruvar­betare utrustade med spadar följer med för att gräva. Efter någon timme väller vatten fram och vagnar lastade med trärännor anländer. En ny akvedukt kan byggas och snart har Cobre vatten igen. Då Tritter får reda på detta ger han en av sina män, Rand, order om att ta till vapen.

 

Kapitel VIII

Då Rand och hans män gör en kring­gående rörelse mot Hollis män upptäcker Rand massor med guldhaltig malm, som kommer från de guldmalms­transporter som Esparto har kapat. Han förstår att det ligger en stor förmögenhet och väntar där och blir försiktig så att han inte faller offer för en kula i den kom­mande striden. Samman­drabbningen blir hård och även Hollis skjuter. Likaså Domingo Domínguez, Coyote förklädd till en gammal man. Hollis män vinner drabb­ningen men Hollis blir skjuten. Alla förstår att Domingo är Coyote när denne märker en motstån­dare genom att skjuta bort vänster örsnibb.

 

Kapitel IX

Nu blir Tritter rädd. Han förstår att Coyote arbetar mot honom. Han sätter in en annons in en annons i Los Angeles-tidningen där han tillkän­nager att han säljer sin gruva för 300 tusen dollar. Han kontaktar don César och säger att han är villig att sälja. Själv ska han återvända till ostkusten. Rand vill stanna kvar och ordna upp saker och ting men tänker att han ska lägga beslag på malmen för egen del. Hollis ligger fortfarande medvetslös hos Liñans. Tritter får ett med­delande från Coyote att han ska bege sig till Liñans för att skriva på ett avtal och då få de begärda pengarna. Soledad tänker dock inte sluta med sin hämnd trots att hennes man vädjar till henne. Don Carlos skriver under doku­menten. Sedan kommer Tritter, som också skriver under i halvmör­kret där de sitter. Tritter medger att det var han som dödade Carmelo Liñán och sedan också sina under­huggare och sköt skulden på Esparto genom att lägga en repsnara vid liken. Sedan hoppade han i kistan för att ytter­ligare ge sken av att han flydde från Esparto.

 

Kapitel X

Tritter ger Rand i uppdrag att sköta försälj­ningen av malmen som ligger i ravinens botten. Men Rand behöver 10 tusen dollar inför arbetet. Tritter öppnar kassa­skåpet. Då passar Rand på att lägga en snara om halsen på honom och strypa honom. Snaran ska ge Esparto skulden för mordet. Rand beger sig sedan till ravinen för att på nytt se den guldhal­tiga malmen som ska göra honom rik. Men när han tar sig nerför sluttningen skjuter Soledad ett skott mot honom. Hon har väntat där i mörkret och kylan. Coyote har dock bytt ut kulorna mot ofarliga sådana, kulor som mest består av krut. Men knallen skrämmer hästen så att ryttare och häst störtar ner i ravinen. Coyote förklarar för Soledad att det är Tritters mördare som dött och inte Tritter. Denne är redan död, strypt, så att det verkar som att mordet har utförts av Esparto. Coyote önskar Soledad lycka till som maka och mor i fortsätt­ningen. Alla kommer att tro att Esparto har hämnats på Tritter men bara ett fåtal vet att det i själva verket är Coyotes rätt­visa som skipats.

 

Längs upp på sidan          Till huvudsidan