Textruta: Coyote nr 113
Una niña peligrosa
(En farlig flicka)
av José Mallorqui


 Coyote nr 113.jpg

Huvudsidan   Nästa bok   Föregående bok

 

På spanska:                                                                                                                                                                  

Una niña peli­grosa (1950)

 

På svenska:                    

Ej översatt till svenska

 

Handling:

Historien om Carita Lowell fort­sätter i den här boken. Hennes mor Dulce och dennes man Maloney försöker tillsam­mans med Johnny Sadar och hans män lägga beslag på arvet. Men deras mot­ståndare är Coyote, som står på Caritas sida.

 

Omdöme: 7

  

Kom­mentar:

En bok där Leo­norín fortsätter att spela stor roll. Dessutom före­kommer på nytt Hermán Stock, den tyske läkaren, som tidigare ope­rerade Corri­gan så att han återfick mer normalt utse­ende. Det är en spän­nande bok.

 

Intres­santa fra­ser och tänke­ord:

Det sägs att en man som är förvarnad kan räknas som två. (Dicen que hombre prevenido vale por dos.)

 

Kapitel I

Faust Maloney, som är gift med Dulce utan att bo tillsam­mans med henne, berättar för Dulce att Coyote har ingripit och att Farrin­gold är död. Faust och Dulce är säkra på att sondottern Carita får ärva det mesta efter Lowell och om Carita dör efter arvet kommer hon att ärvas av Dulce. Men Dulce vill inte ha pengarna under sådana omständlig­heter och är nöjd med lite, säger hon. Hon är säker på att Lowell har testa­menterat en mindre del av sin förmö­genhet till henne och de pengarna är hon beredd att dela med sin man Faust. Denne behöver dock mycket pengar eftersom han har en skuld på en miljon dollar. Skulle Dulce ärva och sedan dö ärver mannen henne. Därför har hon skyddat sig, säger hon, genom att ha skrivit ett testa­mente där hon testa­menterar det mesta vid sin död till välgö­rande ända­mål. Då Maloney lämnat Dulce kommer Johnny Sadars män och vill att Malo­ney ska följa med för att prata med chefen.

 

Kapitel II

Maloney är skyldig Johnny Sadar en miljon dollar. Det är spel­skulder och lån till kort­spel som har vuxit enormt. Pengarna skulle ha varit återbe­talda för en månad sedan. Sadar säger sig vilja hjälpa Malo­ney att skaffa fram pengarna. Sadar har papper på att Carita inte är legal son­dotter till Lowell. Detta kände Lowell till men ville ändå att flickan skulle ärva honom. Enligt testa­mentet, som Sadar har en kopia av, ska det mesta av pengarna, mer än 60 miljoner dollar, tillfalla Carita medan en halv miljon dollar ska tillfalla son­hustrun Dulce. Caritas riktige pappa är Roge­lio Lanuz, som är far till många barn och har egen­heten att märka sina barn som man märker boskap. Planen är att släppa hemlig­heten att Carita inte är dotter till Lowells son och dessutom döda don César de Echa­güe eftersom denne utnämnts till mentor för Carita. Sedan ska Carita också dödas. Hennes död ska kunna förklaras som själv­mord och arvet ska gå till Lanuz, som kommer att ses som rättmä­tig arvinge. Sadar kontaktar en viss Gérard De L'Aume, som kallar sig markis och är skicklig skytt. Denne ska duel­lera och skjuta don César under duellen. Arvet skulle sedan oemot­sagt kunna gå till Lanuz. Enligt överens­kommelse mellan Sadar och Lanuz ska en stor del av arvet hamna i Malo­neys fickor. Lanuz är alko­holist och kan sälja sin själ för ett glas rom.

 

Kapitel III

Gérard De L'Aume besöker Echagües och ser till att det blir bråk. Leo­norín är med och ger markisen en spark på smal­benet efter­som denne inte lyssnar på henne. Hon anmodas be om ursäkt av Guada­lupe och gör det också men Markisen låtsas vara så föroläm­pad av detta och annat att endast en duell med don César kan ge upprät­telse. Don Goyo är med och det bestäms att duel­len ska äga rum nästa morgon.

 

Kapitel IV

Pedro Bien­venido ger Carita ett glas mjölk som innehåller sömn­medel. När hon lagt sig och somnat tittar doktor Hermán Stock på det märke hon har på låret. Han ska ta bort det under nattens lopp. Coyote lämnar Spock och skickar dit sin son att hjälpa doktorn. Då han lämnar ranchen ridandes som Coyote ser Leo­norín honom från sitt fönster. Hon är inlåst av Guadalupe för att mamma ska ha kontroll över henne. Leo­norín vill nämligen gärna se duellen på mor­gonen mellan sin far och markisen.

 

Kapitel V

Faust Maloney, klädd som Gérard de L'Aume, åker tillsam­mans med Sellew och Marten ut ur Los Angeles. De förföljs av Caritas tre kusiner som kommer ifatt vagnen när kusken, Evelio Lugo­nes, som har ersatt Maloneys kusk, kör ner vagnen i ett kärr. De tre kusinerna blir besvikna då det inte är markisen i vagnen men ger de tre passa­gerarna stryk, klär av dem och lämnar dem nakna. Kläderna tar de med sig och bränner upp. Kusinerna sätter kurs mot rui­nerna i Capilla Concepción där duellen ska äga rum. Mot den platsen kommer också Leonorín som tagit sig ut ur fönstret i sitt låsta rum och nu kommer ridande på sin ponny.

 

Kapitel VI.

Duellen börjar. Det ser ut som om don César skjuter med stängda ögon. Han skjuter bort revolvern från höger hand på markisen. Blodet rinner från handen men don César fortsät­ter att skjuta liksom i trance men undviker att träffa Gérard de L'Aume. De tre kusinerna med Leonorín kommer fram och markisen tar då chansen att hämnas genom att skjuta mot Leonorín. Det första skottet stryker förbi hennes huvud men det andra skottet skulle ha dödat flickan om inte Homer hade kastat sig mellan. Don Goyo och don César skjuter mot Gérard de L'Aume och denne faller död till marken. Don Goyo är inte säker på att det är han som dödat fransosen men don César ger äran till don Goyo.

 

Kapitel VII

Testa­mentet läses upp inför alla närva­rande utom Carita som sägs vara sjuk. Johnny Sadar med Rogelio Lanuz vid sin sida säger att Carita inte är son­dotter till Lowell. Hon har ett märke på ena skinkan som visar att hon är dotter till Lanuz, som ju bränner in märken på alla sina ägo­delar, inklusive fru och barn. Men Carita har insjuknat i smitt­koppor, säger doktorn, och ingen kan undersöka om hon har ett märke eller inte. Coyote har bytt ut doku­menten som Sadar hade och som visar att Carita såldes när hon var liten. De är tomma så när som på Coyotes märke, varghu­vudet. Johnny Sadar kan dock ordna fram en indian som haft smitt­koppor och klarat sig. Denne är immun och kan kontrol­lera om Carita har ett märke eller inte. Då india­nen kommer tillbaks från Caritas rum skakar han på huvudet. Hon har röda märken över hela krop­pen och ett rött märke också på ena skinkan men inget märke som visar att hon skulle vara barn till Lanuz. Johnny Sadar måste ge sig. Maloney dyker upp med revol­ver i handen och det blir skottloss­ning. Maloney klarar sig men Sadar och Eggers blir ihjäl­skjutna. Rogelio Lanuz har försvun­nit iväg långt tidigare. Don César menar att Carita bör gifta sig med en av kusi­nerna men Guadalupe och Leonorín menar att César och Carita är föräl­skade i varandra så man får vänta och se. Man får vänta tills hon kryat på sig efter ”smittkop­porna” som man påstått hon insjuknat i för att dölja den röda fläcken på ena skinkan som var kvar där märket tidi­gare fanns.

 

 

Ytterligare bidrag

 

Vilda västern  Texten hämtad från Svenska wikipedia

 

Beteck­ningen Vilda västern kommer från engelskans Wild West, även kallad Old West. Det är en geogra­fiskt och historiskt grovt avgrän­sad, vardaglig benäm­ning för de delar av nuvarande Förenta sta­terna som är belägna väster om Missis­sippifloden och som under 1800-talets senare hälft delvis precis hade upptagits som delstater i federa­tionen Förenta staterna.

 

Den kontinuerliga koloni­seringen och urbani­seringen av dessa regioner genom­fördes framför allt av anglo­amerikaner och immigranter från Europa tills områdena upptogs bland USA:s organi­serade territo­rier omkring 1890. Öppnandet av de sista indianterri­torierna i det som skulle bli delstaten Okla­homa och den amerikanska arméns massaker på ungefär 200–300 lakota­indianer vid Wounded Knee Creek i South Dakota 1890 markerade slutet på vilda västern-eran. Med dessa händelser var dessutom indian­krigen avslutade liksom de från Europa invandrade bosättarnas koloni­sering av de av USA annek­terade territo­rierna. Efter att den elfte folkräk­ningen i USA genomförts 1890 kungjorde folkräknings­byråns chef att nybebyg­gelsen inte längre tydligt kunde avgränsas. Orörda marker att röja och ta i bruk blev allt svårare att hitta efter 1890, även om järnvägs­bolagen marknads­förde några områden i östra Montana.

 

Sedan dess är begrepps­apparaten vilda västern, som präglats av de anglo­amerikanska erövrarnas perspektiv, förknip­pad med ett visst tanke­system genomsyrad av förestäl­lningar om frihet, manlighet, den starkes rätt, kampen om egendom och liknande klichéer. Mytologisering och trivialisiering av den amerikanska pionjärtiden har förekommit. Gränserna mellan historiska fakta, legend­bildningar och fritt fabu­lerade historier har ofta sud­dats ut.

 

Längs upp på sidan          Till huvudsidan