Huvudsidan Nästa bok Föregående bok
På spanska:
Sierra Blanca
(1949)
På svenska:
Ej
översatt till svenska
Handling:
Det växer fram spänningar mellan boskapsägare och
fårfarmare i den Kaliforniska marken i Sierra Blanca. Fårfarmarna under
ledning av señor Burton börjar ta till mycket fula metoder. Familjen Riberos
känner sig hotad på allvar.
Omdöme:
7
Kommentar:
Boken är en typisk Coyote-bok med markstölder, fällor,
bedrägerier, gammal kärlek, svartsjuka och kamp mot militären. Här dyker
Djävulen, dvs Jean Nepomuceno Mariñas, och hans fru prinsessan Irina upp
igen. Första gången Djävulen var med i en bok var i boken 23. El Diablo en
Los Angeles. Prinsessan Irina har varit med i bl a 18. Otra lucha, 19. El
final de la lucha, 21. El secreto de la diligencia och 49. Eran siete hombres
malos. I en del av böckerna med Irina har också Djävulen varit med i.
Intressanta
fraser och tänkeord:
Krigen tar aldrig helt
slut. (Las guerras nunca terminan del
todo.)
Om du ständigt är i mina
tankar kan du inte tillhöra det förflutna.
(Si
está continuamente en mi pensamiento no puede pertenecer al pasado. )
Boten är värre än sjukdomen. (El remedio es peor que la enfermedad.)
För att fånga en fisk behövs
en mask. (Para pescar un pez hace falta
un gusano.)
Den värsta sanningen är den
som endast är halvsagd. (La peor verdad
es aquella que solo se cuenta a medias. )
Kapitel 1:
Gil Ribero
Jorge Washington Hagarthy är färdig med sju kurser
på Harvard och får beröm av rektorn då hans far och mor är på besök. Han vill
åka till Kalifornien efter studierna. Hans kamrat på skolan är Gil Ribero och Gil
kommer från ranchen Sierra Blanca i Kalifornien. Gil vill gå på militärakademin
West Point. På rektorsexpeditionen träffar han kommendör Faraday, hög
militär i nordamerikanska armén. Denne avråder honom från att välja den
militära banan eftersom hans bror har varit soldat på sydsidan och familjen
har mexikanskt och indianskt ursprung. Martha, Georges syster, blir intresserad
av Jorges unge kamrat.
Kapitel 2: George Washington Hagarthys
tankar
Gil bjuds på middag hos Hagarthys och känner sig
tvungen att gå trots besvikelsen efter samtalet angående West Point. Han
berättar om intervjun med Faraday. Hagarthy menar att Gil ändå inte skulle ha
gillat att bli militär. Jorge berättar att han vill bli författare. Gil och
Jorge kommer överens om att åka till Kalifornien och systern Matha ska följa
med. Jorge ska skriva en sann bok om banditen Joaquin Murrieta. Då Martha har
gått och lagt sig kommer pappa Hagarthy in i hennes rum och sätter sig på sängkanten.
De har en mysig pratstund. Pappan tycker att de ska bo hos Echagües, som han
träffat tidigare när han var ung. Han ska skriva ett introduktionsbrev till
don César de Echagüe. Gil har lite indianblod i sina ådror och han skojar med
dottern och säger att han inte har något emot att få ”indianbarn” som barnbarn.
Kapitel 3:
Echagües gästfrihet
Martha och Jorge Hagarthy tas emot av don César och
Lupe och deras barn presenteras för gästerna. De börjar prata om Riberos och
deras problem i bergen på ranchen. Det finns stor risk för att ett boskapskrig
mellan Riberos och fårfarmarna kommer att bryta ut. Don César menar att Riberos
alltid har valt fel sida och därför för det mesta har fått problem. Don César
tror inte att Coyote kommer att ta ställning i en kommande strid mellan
boskapsuppfödare och fåruppfödare. Tidigare har det funnits mycket får i
Kalifornien. Pedro Bienvenido kommer in och meddelar att Yesares vill prata
med don César. När denne och Pedro har lämnat sällskapet blir det samtal om
Pedros förmåga att läsa tankar, vilket Guadalupe har svårt för.
Kapitel 4:
Meddelandet från Yesares
Yesares berättar att Juan Nepomuceno Mariñas,
“Djävulen”, har tagit in på hotellet under namnet Lorenzo Cifuentes. Don
César lånar Yesares Coyote-kläder och pratar med Mariñas när denne kommer
tillbaka till sitt rum. ”Djävulen” har kommit till Los Angeles, eftersänd av
Riberos, som sagt sig ha behov av hans tjänster inför det kommande boskapskriget.
Coyote säger till honom att han inte borde visa sig i Los Angeles. En dödsdom
vilar ju över hans huvud. Don César äter i hotellets restaurang och träffar då
den nye kommendanten, Faraday, bankmannen Emigh och Georges Burton från Chicago.
Faraday är på jakt efter ”Djävulen”. Han har hört att denne synts i staden. Cifuentes
namn nämns. Denne skulle kunna vara ”Djävulen”, men Yesares säger att Cifuentes
har tagit diligensen till San Fransisco. Gregory Paz, don Goyos son, kommer
instörtande och frågar också efter ”Djävulen”. Han måste döda ”Djävulen”,
säger han. Det förväntar sig hans far av honom. Han blir lättad när han får
höra att ”Djävulen” inte är där.
Kapitel 5: Ranchen Sierra Blanca
Nasta Ribero, Gils äldre bror, befinner sig
på ranchen Sierra Blanca och får besked om att Faraday, kommendanten på garnisonen,
har anlänt för att träffa honom. Gil är också där och Faraday hälsar på honom.
Senast träffades de på rektorsexpeditionen på Harvard. Nasta Ribero berättar
vad som hänt de ranchägare som nappat på de offerter de fått. När de skulle
hämta ut pengarna på banken blev de rånade av banditer. De hotades till livet
om de berättade för sheriffen. Guillermo Moreno trodde inte på hoten och
tänkte berätta för sheriffen, men blev skjuten till döds av ett skott genom
fönstret då han väntade i dennes väntrum. Faraday tror inte på detta utan
kräver bevis på att det är sant. Han varnar Riberos. Faraday ser de moderna
gevären som har anlänt och finns i lådor på golvet. Då Faraday lämnar ranchen
möter han sju ryttare klädda som texasbor. De skjuter på honom. Han blir inte
träffad men en av dem tappar ett Marlin-gevär. När Faraday tar upp geväret
efter att de ridit iväg, blir han hotad av ännu en ryttare. Denne tar
Marlin-geväret och Faraday fortsätter mot Los Angeles. När han kommer till
fort Moore träffar han på Mateos uppbåd.
Kapitel 6:
Banköverfallet
Emighs bank rånas på eftermiddagen under
siestan. Rånet som är noggrant utfört efter en plan som följts till punkt och
pricka ger upp emot två miljoner dollar i byte. Någon tycker att en av de maskerade
rånarna är Mariñas. Kassören skjuts ihjäl under rånet. Guldet och sedlarna
lastas om och rånarna beger sig mot bergen. När de kommer till utkanten av
Sierra Blanca byter de till utvilade hästar och har då också Mariñas med sig
bunden och med munkavle. Man lossnar på repen och ger tillbaka hans revolvrar
till honom efter att ha tömt magasinen på skott. Dessa kastar man i buskarna.
Då Mariñas blir ensam samlar han ihop skotten igen och laddar revolvrarna.
Sedan beger han sig mot ranchen ledandes den uttröttade hästen. Han minns då
att hans fru, Irina, varnade honom för att bege sig till Los Angeles. Hon
varnade honom för att han skulle kunna bli utnyttjad som ”lockbete” i striden.
Under tiden anländer Faraday och Mateos till ranchen från andra hållet för
att leta efter Mariñas. De blir stoppade av Nasta och Gil Riberos och deras
män. Men Nasta förstår att Riberos måste ge upp nu. Alla deras pengar till
löner åt männen från Texas är borta då banken har blivit rånad. Då Mariñas
möter Faraday och Mateos märker han att hans revolvrar inte fungerar.
Slagstiften har filats ner. Fast att Mariñas drar snabbast förlorar han
revolverstriden. Han träffas av ett skott i bröstet och förlorar medvetandet.
Kapitel 7: ”La Sierra“
Jorge har köpt en tidning och ska ge ut det första
numret av sin tidning som han gett namnet ”La Sierra”. Han träffar don César på
kontoret tillsammans med systern Martha. Han tänker skriva om saker och ting
och berätta sanningen. I första numret skriver han att det nog är andra än
Mariñas som ligger bakom bankrånet. Den anklagade Mariñas har förts till sjukstugan
på fort Moor. Don César framhåller hur farligt det är att ge ut en tidning
med ett innehåll som Jorge tänker göra. Det blir en rejäl sammanstötning med
Martha, som säger att hon hatar don César och aldrig skulle ha kunnat gifta
sig med en så feg och egocentrisk person som han. Utanför tidningskontoret
väntar Yesares för att berätta att nu också Mariñas fru Irina kommit till
hotellet. Hon vill prata med don César eller Coyote.
Kapitel 8: Prinsessan Irina
Don César pratar med Irina på hennes hotellrum. Hon
säger sig veta att don César och Coyote är samma person men att hemligheten
är väl bevarad hos henne. Don César försöker inte säga emot henne. Hon säger
sig inte komma för att vädja om hjälp åt sin make utan för att säga farväl.
Hon tänker lämna Kalifornien och resa till Västindien och sedan kanske till
Spanien. Hon är fortfarande förälskad i don César / Coyote men förstår det
omöjliga i den historien. Hon hoppas att Coyote kan rädda Djävulen,
Mariñas, ännu en gång men att han annars får skylla sig själv. Hon har försökt
varna honom men det har haft motsatt verkan. Don César känner skuld och mår
inget vidare när han beger sig tillbaka till ranchen. Det blir inte bättre när
hans vagn möter en annan vagn som Yesares fru Serena åker i. Serena ropar att
hon hatar don César och att hon aldrig mer vill prata med honom. Han förstår
ingenting och har fått ytterligare ett bekymmer ovanpå allt annat.
Kapitel 9: Coyote handlar
Guadalupe hade fått besök av Serena, Yesares fru,
som hade gått in i den hemliga gången och till en del hört samtalet mellan
don César och Irina. Nu är hon ledsen och gråter när don César kommer hem. Han försöker
lugna henne men ger upp efter ett tag och går in på sitt kontor. Sonen César
hör Guadalupe gråta, försöker även han trösta henne och bestämmer sig
slutligen för att rida till Los Angeles och prata med Irina. Han möter först
Serena, vilken drabbar samman med sin man angående att hon använt den hemliga
gången och sedan begett sig iväg till Guadalupe för att skvallra. Yesares är
förskräckt. Då César kommer in på Irinas rum står Coyote bakom henne. Han har
precis anlänt genom den hemliga gången. Irina säger att hon ska åka. Hon är
redan resklädd. Coyote säger åt César att rida tillbaka till ranchen och
berätta för Lupe att Irina står i begrepp att resa. César säger också som
Coyote att han inte kommer hem den närmaste tiden. Efter samtalet med sonen
ger Coyote order till Yesares att som Coyote ge ett erbjudande till Faraday.
Själv ska han göra ett besök och sedan rida upp i bergen.
Kapitel 10: Coyotes planer
Yesares besöker Faraday maskerad till Coyote. Det
går inget vidare. Han måste slå Faraday medvetslös för att kunna ge sig iväg.
Ändå misslyckas det. Emigh får besök av översten som vill ställa fler frågor
angående rånet. Han misstänker Emigh. Snart blir bägge hotade av Burton, som
är ledare för bankrånet med Emigh som medbrottsling. Burton skjuter Emigh och
tänker kasta skulden på Coyote.
När Burton ska ta en promenad med Faraday och skjuta
även honom kommer Coyote och förhindrar det. Under eldstriden blir Burton
dödad. Emigh ligger bakom både bankrånet och uppköpet av mark. Han har tänkt
bli riktigt rik genom att sälja ull. Han har sett till att säljarna har rånats
på sina pengar. Nu är dock både Emigh och Burton döda. Faraday pratar med
Coyote. Innan Burton dog hann han berätta för Faraday att Yesares varit
utklädd till Coyote. Men Coyote säger att Yesares bara är en medhjälpare och
Faraday lovar att glömma det hela om Coyote hjälper honom att återskaffa
rånbytet.
Kapitel 11: De fredlösa och Mariñas
galenskap
Det blir sammandrabbning i bergen mellan tjuvarna
och armén. Gil kämpar tillsammans med Coyote och Faraday på arméns sida.
Guldet forslas tillbaka till Los Angeles. För att rädda Mariñas påstår Faraday
att det inte är den riktige Mariñas, Djävulen, som har suttit anklagad för
rånet och nu återhämtat sig efter skottskadan. För övrigt är ju den man som
en gång ockuperade Los Angeles död. Först don Goyo och sedan don César och
Guadalupe förklarar att den tokige man som påstår sig vara Mariñas visserligen
är lik honom men att det inte är han! Don César säger till Guadalupe att han
nu ändå räddar Mariñas, vilket hon inte trodde han skulle göra, nu när han och
Irina inte längre är ett par.
Ytterligare bidrag
Nedanstående bidrag är en fri översättning från Muños
blogg, där materialet är hämtat från Wikipedia
Winchester och
Marlin-gevär
Winchester-gevär
Namnet
”Winchester-gevär” blev på grund av dess omfattande spridning synonymt med
ett "repeterande gevär” med hävstångsmekanism tillverkat under andra halvan
av artonhundratalet. ”Winchestern” tillät skytten att skjuta flera skott
efter varandra utan att geväret laddades om. Nästa skott fördes i position
med hjälp av en hävarm. Winchestern byggdes första gången 1886 genom initiativ
av Oliver Winchester, vd för Winchester Repeating Arms Company, och
baserades på en förbättrad version av en kopia av Henry-geväret, som patenterades
i oktober 1860 och tillverkades i ett annat av Oliver Winchesters företag. Oftast menas specifikt
Winchester-gevären Winchester Model 1873 eller Winchestor Model 1894.
Winchestern
blev känd i USA som "vapnet med vilken västern vanns", speciellt för
att vapnet återkommande ses i vilda väster-filmer, som t ex med John Wayne från
1930- och 1940-talen. Detta rykte är inte helt korrekt, eftersom den första
erövringen av Väst gjordes med andra modeller av snabba eldgevär. Men Winchestern
fick symbolisera den tekniska klyftan mellan erövrarna och de indianska krigare
som kämpade för självständighet under sista fasen av indiankrigen. I detta
avseende är det viktigt att veta att den konflikt där repetergevär fick sitt
genombrott, det amerikanska inbördeskriget (1861-1865), utspann sig före
marknadsföringen av Winchestern.
Winchester
Model 1866: Denna modell blev känd för sin robusta konstruktion och spakmekanism
som gjorde det möjligt för skytten att skjuta flera skott utan förnyad
laddning. Därav uttrycket "upprepande gevär".
Winchester
Model 1873: En av de mest framgångsrika och definitivt en av de mest berömda
Winchester-gevären var Winchester Model 1873. Genom att använda samma ammunition
i både revolvrar och gevär tilläts skytten att bära två vapen och endast en
ammunitionstyp.
Winchester
Model 1876: Även kallad Model Centenario var tyngre än modell 1866 eller
modell 1873 och var det första geväret som använde kraftfullare patroner till
skillnad från de som användes i pistoler. Man släppte modell 1876 då hundraårsjubileet
av Förenta staterna skulle firas och modellen fick snabbt ryckte om sig som
ett hållbart och kraftfullt repetergevär.
Winchester
Model 1886: Denna modell fortsatte trenden med hjälp av patroner med stor kaliber,
som hade en ny och mycket kraftfullare verkan än hos modell 1876. Geväret
konstruerades av John Moses Browning, som hade ett långt och givande samarbete
med företaget Winchester från 1880-talet fram till början av nittonhundratalet.
Winchester
Model 1892: Winchester återvände till sina rötter med modell 1892, som liksom
de första repetergevären med hävstångsmekanism hade patroner som även kunde
användas för kortare revolvrar och producerade lägre tryck. Emellertid hade
Winchester Model 1892 mycket större räckvidd och verkan jämfört med modell
1886 och var klart överlägsen Henry-gevären från 1860-talet och 1870-talet.
Winchester Model 1894: Winchester Model
1894 av John Moses Browning är kanske den mest kända av Winchesters repetergevär.
Den är avsedd för laddning med en rökfri krutpatron. Winchester var det
första företaget som tillverkade ett civilt gevär som använde rökfri krutpatron.
Även om det till en början var för dyrt för de flesta skyttar blev modell 1894
en av de bäst säljande gevären genom tiderna. Winchester-modellen slutade
tillverkas 2006 men säljs fortfarande och är det första geväret som sålt över
en miljon enheter och är på väg att sälja mer än sju miljoner idag.
Winchestor
Model 1894
Marlon-gevär
År 1881 producerade Marlin sitt
första repetergevär med hävstångsmekanism. Det var Marlin Model 1881, som var
avsedd för kraftfulla jaktpatroner.
Den följdes av Marlin Model 1888,
som kastade tomhylsorna uppåt liksom modell 1881 men hade fått flera förbättringar. Till den användes WCF-patroner som ursprungligen utvecklats för
Winchestergevär.
Marlin Model 1889 som följde året
efter hade utkastningsmekanismen stängd uppåt och kastade ut tomhylsorna åt
höger. Modellen laddades med samma patroner som modell
1888. Förbättringar i utformningen
av modell 1889 inkluderade en avtryckare i ett stycke och ett slagstift i två
delar för att förhindra eldgivning om inte säkerhetsspaken var helt stängd
eller om bultklacken helt saknades. Det gjorde den i nästa modell, Marlin
Model 1894. Dessutom elliminerades
säkerhetsspaken i modell 1894 och ersattes med en klack på spaken.
Marlin
Model 1894 var det nya repetergeväret med hävstångsmekanism. Detta förbättrade
gevär lämnade fabriken första gången 1894. Bolaget som tillverkade
Marlin-gevären var Marlin Firearm
Company i North Haven i Connecticut. Modell 1894 introducerades med 24 tums pipa och kunde
laddas med olika slags ammunition. Geväret såldes i mer än en miljon exemplar.
Marlin
Model 1894
Winchestor
vs Marlin
En av nackdelarna
med Winchestor Model 1894 jämfört med Marlin Model 1894 är att geväret matar
ut avfyrade patronhylsor från toppen av geväret till skillnad från Marlin, som
matar ut hylsorna sidledes och har sluten topp. Anledningen till detta kan
anses vara en nackdel eftersom det omöjliggör montering av ett kikarsikte
ovanför pipan och montering istället måste ske under eller vid sidan om pipan.
Men en del användare föredrar att inte montera kikarsikten över huvud taget
på ett gevär som är avsett för mål på högst 180 meter. Att inte använda kikarsikte
gör också att vapnets vikt minskas vilket kan göra att skytten kan sikta
snabbare på korta avstånd och på rörliga mål.
Winchester löste problemet med utkast uppåt
genom att ändra vinkeln på utkastet på gevär som tillverkades i början av
1980, vilket gjorde att utkastet fick en vinkel mellan den ursprungliga och
vinkeln hos Marlin. Denna förändring i utstötnings vinkel gjorde det möjligt
att montera ett kikarsikte på geväret. Men flera skyttar såg detta som början
till ruinen för vapnet.
Längs upp på sidan Till huvudsidan