Textruta: Coyote nr 87
Los hijastros de odio
(Hatets styvbarn)
av José Mallorqui


Coyote nr 87.jpg

Huvudsidan   Nästa bok   Föregående bok

 

På spanska:                                                                                                                                                                  

Los hijas­tros del odio  (1948)

 

På svenska:                    

Ej utgiven på sven­ska

 

Handling:

Coyote försöker hjälpa famil­jen Dolin att lösa sina familje­problem. Joel Sim­mons har onda avsik­ter, styvbrö­derna kämpar mot varan­dra och vem mördade Abe Dolins hus­tru och var­för?  

 

Omdöme: 8

 

Kom­mentar:

Berättelsen är dyna­misk, under­hållande och full av aktion. Det är fortsätt­ningen på La sepul­tura vacía. I slutet av berättel­sen får Guada­lupe bekräf­tat att hon är gra­vid på nytt.

 

Intres­santa fra­ser och tänke­ord:

Det finns en gräns för den noble man­nen.  (En el hombre la nobleza tiene un límite.)

När djä­vulen inte kan äta kött säger han: ”Låt oss fasta, brö­der.”  (Cuando el Diablo no puede comer carne dice: ”Ayune­mos, herma­nos”.)

Tvivlet är en föro­lämpning.  (La duda ofende.)

En spik skjuter ut en an­­nan spik.  (Un clavo saca otra clavo.)

På natten är alla katter grå.  (De noche todos los gatos son pardos.)

Grönt gräs tar inte eld.  (La hierba verde no da fuege.)

 

Kapitel 1: Bröllops­fest

Efter bröl­lopet mellan Joel Sim­mons och Kate Dolin samlas de kalifor­niska förnä­ma eller mäkti­ga familjerna till bröllops­middagen. Joel känner dock ingen sym­pati från gäster­na. Han blir beskju­ten och nästan träffad då han före­slår en skål för bru­den. Coyote beslutar sig för att inter­venera.

 

Kapitel 2: Bröllops­natt

Joel Sim­mons är i Dolins hus och erbju­der pengar till Jack för att han ska bege sig iväg och spela och inte kom­ma hem förrän sent. Det är ju Joels bröllops­natt med Kate och han vill inte ha Jack där under nat­ten. Innan Jack läm­nar huset upp­täcker han att en av hans revolv­rar är borta från revolver­hölstret. Den har Kate lånat för att ha som skydd mot sin nybliv­ne make under den stun­dande bröllops­natten. Hon lämnar tillbaka den till Jack men får låna sin fars revol­ver istäl­let som han har undan­gömd. Vid sin fars säng­kant tillstår Kate att hon gått med på att gifta sig med Joel för att skyd­da fadern då hon förstått att Joel har en håll­hake på hon­om. Men vad det är för håll­hake vet hon inte och säger att hon hel­ler inte vill veta det.

 

Kapitel 3: Duva och hök

När Joel och Kate kom­mit till sitt sov­rum vänder sig Kate plötsligt om och riktar revolver­pipan mot sin man. Hon var­nar honom för att komma när­mare och säger till honom att lämna rum­met. Då det inte går tillräck­ligt snabbt skjuter hon ett varnings­skott. Joel går ut och runt huset för att skju­ta mot henne genom föns­tret med ett tyskt mini­gevär han införskaf­fat men det förhin­dras av Lugo­nes-bröderna och Coy­ote. Då Coyote knackar på fön­stret måste han snabbt ducka för att und­vika att bli träffad av det skott hon skjuter mot föns­tret och som träffar precis där han tidigare hade sitt ansik­te. Coyote menar att om Kate är en duva så är hon en duva med näbb och klor för att försva­ra sig med. Höken, Joel, tar Lugones-bröderna och Coy­ote med sig när de lämnar ran­chen.

 

Kapitel 4: Estella

Jack anländer till spel­huset Ferro­caril och berättar för förestån­daren, Kimber­ly, hur mycket pengar han har på sig för att spela med. Denne före­slår poker­spel i ett speci­ellt rum där fyra andra spelare med gott om pengar gärna vill ha in en femte delta­gare. Jack måste lämna sina vapen i garde­roben men då Jack gått till spel­rummet hämtar Kimberly vap­nen. Den flicka som assi­sterar vid spelbor­det är Estella, som Jack är förtjust i, men även Kimberly har äganderätts­anspråk på henne, visar det sig. En av poker­spelarna i partiet är César, don Cé­sars son. Kimber­ly är svartsjuk och gillar inte att hon fnitt­rar när César skojar med henne. 

 

Kapitel 5: Order om frisläpp­ning

Tommy Goméz släpps ur fängel­set efter­som ordern om arres­tering dragits tillbaka, vilket inte sheriff Mateos note­rat. Då vice­sheriff Rodri­guez går till stallet för att hämta Tommys häst blir han skju­ten av någon som förväx­lar honom med Tom­my. Mateos och även Coyote kommer till plat­sen och denne säger till sherif­fen att låsa in Goméz på nytt efter­som han är säkra­re i cellen. Men det vill inte Tom­my vara med om och försöker bege sig iväg. Coyote förhin­drar det genom ett snabbt utfall och vänder sig sedan mot sherif­fen för att på nytt uppma­na honom att låsa in Tommy. Mateos ser Coyotes ingri­pande och hur han slår Tommy medvets­lös och tänker att det nu är dags att sätta punkt för den maskera­des framfart en gång för alla. Han skju­ter mot Coyote som såras och som svarar med att märka Mateos i ena örsnib­ben. Innan han rider bort för att få sitt sår omskött säger han till Mateos att han inte hade förvän­tat sig att bli skjuten av honom efter att de känt varan­dra så länge och Coyote dess­utom sett till så att Mateos återvalts som sheriff. Men nu råder full fiend­skap dem emell­an.

 

Kapitel 6: Farorna med tur i spel

Jack Ulm vinner i poker-partiet då det avbryts av att sheriff Mateos kommer till spel­huset för att under­söka om Jack har något att göra med mordet på kommissa­rien. Jack har under pokerpar­tiet märkt att han fått allt för bra kort för att det inte ska vara miss­tänkt. En fälla har lagts ut för honom för att han ska bli miss­tänkt. Sheriffen tar med sig Jack för att förhö­ra honom vidare på polissta­tionen.

 

Kapitel 7: Coyotes blod

Doktor García Ovie­do lägger förband om Coyo­tes sår, som visar sig vara kött­sår. Coyote vill att doktorn under­söker liket i en grav på kyrko­gården, som han tror är Katrina Dolins lik. Efter det besö­ker han Estella i hennes hem och avslö­jar för henne att han förstått att det var hon som sköt mot Joel Sim­mons under bröllops­middagen. Hon ville skjuta Kate efter­som hon är svart­sjuk på henne då hon tror att Jack bryr sig mer om Kate än om hen­ne. Estella vill att Coyote räddar Jack som miss­tänks för att ha skjutit viceshe­riffen. Hon är beredd att betala pengar för Coyo­tes hjälp till Jack.

 

Kapitel 8: Coyotes rättvisa

8.1: Det förflutna än en gång

Advokat Corru­bias pratar med de två styvbrö­derna, Jack och Tomás, och berättar vad som hände en gång vid slaget vid Chapul­te­pec, då Simmons var orsak till de två fädernas död, vilket sedan orsakade fiend­skapen mellan dem. Advo­katen avslöjar att Joel Sim­mons är skyldig till hatet mellan dem. 

 

8.2: Sombre­ron skapar rättvisa

Kimberly tänker rymma med Estella och spelhu­sets kassa då han oväntat står inför Coyote, doma­ren, Teodo­miro och några till på spel­klubben. Den sombreo som mörda­ren hade på sig då Rodri­guez sköts ihjäl under­söks och förutom Jacks ljus­blonda hår finns i botten av som­breron även mörk­blonda hårstrån, Kimber­lys hårfärg. Dess­utom finns alla poker­spelarna där som intygar att Jack inte läm­nade partiet under spelet. Även andra bevis presen­­teras av Coyote rörande Kimber­lys och Jacks revolv­rar som bytts tillbaka av Estella. Spelklubbs­förestånda­ren förstår att Estella har gått bakom hans rygg, att spelet är förlo­rat och drar sin der­ringer han har i ärmen. Det går så snabbt att trots att Coyote är förbe­redd, själv lyckas skjuta först och kasta sig undan, ändå blir träf­fad. Han låtsas inte om att han sårats och hans nästa skott träffar Kimber­ly i hjärtat. Sheriff Teodo­miro förstår att Jack är oskyl­dig och han släpps fri.

 

8.3: Den tomma gravens hemlighet

När doktor García Ovie­do berättar för Abe Dolin att han under­sökt liket i den grav som Coyote bett honom under­söka och upptäckt att liket där hade ett skott på sam­ma ställe som Abe Dolins döda hustru, stör­tar Joel Sim­mons in. Coyote hade fört honom till en plats utanför Monter­rey för att få honom ur vägen men nu har han åter­vänt. Joel avslöjar för dok­torn att det var Dolin som sköt sin hustru då han skulle skjuta honom. I det ögon­blicket står Jack i dörröpp­ningen och vill hämnas på allt ont som Joel orsa­kat. I den skott­lossning som uppstår blir både Abe Dolin och Joel Sim­mons skjutna. Joel skjuter först Abe Dolin och Jack kan sedan häm­nas på Joel som nu alltså också dödat hans styvfar. Han skjuter honom och Kate är nu änka och kommer att ärva sin man, som under flera år ökat sin förmö­genhet genom att tvinga den nu döde Abe Dolin att sälja ran­chens boskap och lägga beslag på pengar­na. Tommy kommer att bli frigi­ven om några dagar och i framti­den kan Kate och han gifta sig. Doktor García Oviedo sköter om don Césars sår, som denne säger sig ha fått av en person som plöts­ligt kom till ranchen och sköt mot honom. Doktorn låtsar att han tror don César. Efter att ha sett till såret upp­täcker doktorn att Guada­lupe är gravid igen och råder henne att ta maken med sig till ran­chen i Mexi­ko så att han inte hamnar i fler farli­ga situa­tioner runt Los Angeles.

 

 

Ytterligare bidrag

 

Nedanstå­ende är en fri över­sättning från Muños blogg.

 

Mexi­kanska kej­sare

I boken görs refe­renser till kejsare i Mexiko, som blivit arkebu­serade. De två kejsar­na är Agustín de Itur­bide och Maxi­miliano I.

 

Agustín de Itur­bide

Agustín Cosme Damian de Iturbide y Aram­buru eller Agustin Itur­bide I, född 27 septem­ber 1783 i Michoa­cán och död 19 juli 1824 i Padilla i Tamau­lipas, var en mexi­kansk poli­tiker Agustin_de_Iturbide.jpgoch mili­tär. Under början av kriget för Mexikos självstän­dighet var Iturbide aktiv i den kung­liga armén och bekäm­pade revoltö­rerna. Därefter utsågs han till befäl­havare i kampen mot Vicente Guerrero, chef för rebel­lerna i Sierra Madre del Sur. Med sin ideo­logi som motsatte sig genom­förandet av konsti­tutionen i Cadiz beslu­tade han att förhandla med de uppro­riska styr­korna. Iguala-planen, ett freds­fördrag i slutet av mexi­kanska självständighets­kriget, prokla­merades i februari 1821. Senare i augusti samma år under­tecknades fördraget i Cordo­ba och Mexiko uppnåd­de slutligen sin självstän­dighet den 27:e septem­ber 1821.

Iturbide ledde den första provi­soriska rege­ringen i Mexiko och i maj 1822 utsåg han sig själv till kejsa­re och kröntes två måna­der senare under nam­net Agustin I. I decem­ber 1822 prokla­merade Antonio Lopez de Santa Anna planen i Vera­cruz efter­som rebellerna med sina republi­kanska idéer var miss­nöjda med den kejser­liga regimen. I febru­ari 1823 under­tecknades Casa Mata-planen och bour­bonerna och republi­kanerna förenades i kamp för att störta Itur­bide. Kejsaren beslöt att abdi­kera i mars 1823 och gick i exil i Europa. Under hans från­varo förkla­rade den mexikanska kon­gressen, som återinförts av Agustin I, honom som "förrädare och fred­lös om han påträffas på mexi­kanskt territo­rium och som fiende till staten, likaså den som försö­ker hjälpa honom återkom­ma till tronen". Itur­bide, som inte kände till resolu­tionen, återvände till Mexiko i juli 1824. Då han landsteg i Tamau­lipas greps han och blev senare avrät­tad genom arkebu­sering.

År 1838 flyttades hans kvarlevor till Mexiko City och begravdes under hedersbetygelser i kapellet i San Felipe de Jesus på Metropolitan Cathedral. Hans namn finns i en strof i Mexikos ursprungliga nationalsång. Paradoxalt nog placerades den sabel som Iturbide använde i kongresshallen tillsammans med namnen, skrivna i guldbokstäver, på dem som hade kämpat för självständigheten.

 

 

 

Maximilian I av Mexiko

maximiliano.jpgMaximilian föd­des i Wien 1832 och dog 1867 i Queré­taro i Mexiko. Maximi­lian var ärke­hertig av Habsburg, bror till öster­rikiske kejsaren Franz Joseph och son till den bel­giske kungen Leopold I. 1857 utsågs Maximilian till guver­nör i de italienska provin­serna Lombar­diet och Veneto, som tillhörde det öster­rikiska väldet. Som guvernör led han nederlag i Pie­monte, där italie­narna fick militärt stöd av andra franska kejsar­dömet. Lombar­diet avträddes 1849 och Italiens enande satte fart.

Efter det lämnade Maxi­milian det offentliga livet och ägnade sig åt resor och studier bota­nik. År 1863 ingick han i den franske kejsaren Napo­leon III:s planer på inva­sion av Mexiko. Napoleon III gick in i Mexi­ko med en militär­expedition för att utkräva betal­ning av Juarez stats­skuld från 1861 och väl där beslutade han sig för att göra Mexiko till lyd­stat. Den franske kejsaren ville mot­verka det anglo­saxiska inflytandet i Latin­amerika och avsåg att dra fördel av USA:s försvag­ning under det ameri­kanska inbördes­kriget, 1861-65.

Napoleon III erbjöd kronan till Maxi­milian i syfte att försona sig med Öster­rike och kompen­sera Österrike för förlusten i Pie­monte. Maxi­milian accepte­rade 1864 och blev kejsare av Mexiko. Han stödde sig på den konser­vativa katolska opinionen mot den liberale Juá­rez, som hade folkligt stöd. USA tvingade 1866 Napo­leon III att dra tillbaka trupperna. Maxi­milian valde att stanna kvar som kejsare i lan­det men skickade iväg sin hustru, Char­lotte, till Europa. Hon talade för hans sak hos såväl Napo­leon III som påven Pius IX i Rom, dock utan resul­tat. Maxi­milian tillfånga­togs av mexi­kanska republi­kaner ledda av Benito Juárez och arke­buserades den 19 juni 1867.

 

Längs upp på sidan          Till huvudsidan