Textruta: Coyote nr 86
La sepultura vacía
(Den tomma graven)
av José Mallorqui


Coyote nr 86.jpg

Huvudsidan   Nästa bok   Föregående bok

 

På spanska:                                                                                                                                                                  

La sepul­tura vacía  (1948)

 

På svenska:                    

Ej utgiven på sven­ska

 

Handling:

Coyote står inför en omstor­mande familje­affär med fiend­skap mellan bröder, ett obe­grip­ligt bröllop och en mors mys­tiska död.

 

Omdöme: 8

 

Kom­mentar:

Historien är full­ständigt öp­pen efter den här boken och kan utveckla sig hur som helst i komman­de böcker. Det är en mycket bra början på en historia, där mys­terier, förrä­deri, fiend­skap och kärlek blan­das.

 

Intres­santa fra­ser och tänke­ord:

Jorden ger aldrig något tillbaka för ingen­ting.  (La tierra nunca da nada a cambio de nada.)

I varje äpple kan man hitta en mask.  (En calquier man­zana se puede encon­trar un gusano.)

Vänner har man för de gånger då de verk­ligen behövs.  [Ordagrant: Vänner är för tillfällen.]  (Los amigos son para las oca­siones.)

 

Kapitel 1: Tillbaka till faran

Tommy Gómez åter­vänder till Kalifor­nien för att döda en man. Han tänker på sin nu döde foster­far, Abe Dolin, som 23 år tidi­gare befann sig tillsam­mans med sin blivande svåger Joel Sim­mons, som löjtnan­ter i den ameri­kanska armén vid anfallet mot Chapul­tepec under kriget mot Mexi­ko. De stod då under befäl av kapten Jonas Alm, som gav order om attack mot slot­tet trots att han visste att kompa­niet skulle mejas ner av mexi­kanerna. Löjtnant Sim­mons hade visat stor feg­het under inva­sionen i Mexiko och var en skam för sitt kom­pani men skulle skulle nu kun­na få en äro­full död och därmed rädda kompa­niets ära.

 

Kapitel 2: Tragedin vid Chapul­tepec

Det var Joel Sim­mons skuld att den mexi­kanske över­sten Gómez kunde skjuta kapten Ulm under anfal­let. Abe Dolin försök­te förhindra det genom att skjuta mot över­sten men blev knuffad av Sim­mons, som dock sedan rusade fram och högg ihjäl över­sten. Abe Dolin skäm­des för sin blivande svåger men valde att hålla tyst med vad han visste efter­som hans gifter­mål med Sim­mons syster annars skulle kunna förhindras eller blir fördröjt. När kriget avslu­tades tog Abe Dolin hand om överste Gómez föräldra­löse son, tre år gam­mal, och också hand om kapten Ulms son, fyra år, också han nu förädra­lös. Redan från bör­jan hade de två pojkarna, Tommy Gómez och Jack Ulm, svårt för varan­dra. 

 

Kapitel 3: Los Angeles, 1848

Efter att Abe Dolin gift sig med Sim­mons syster flyttade han till Kali­for­nien med hustrun och sina foster­söner. Där lärde de känna familjen Echa­güe.

 

Kapitel 4: Andra delen - Los Angeles, 1868. Kate Dolin

Don César pratar med Abe Dolin och erbju­der honom hjälp efter­som han tror att han har pro­blem. Det mesta av ranchens bo­skap är borta från inhäng­naderna och hans fru Katrina har dött. Tommy och Jack har slagits nyligen. Fiend­skapen dem emellan har hållit i sig sedan de var små. Tommy är föräl­skad i Kate, Dolins dotter i äkten­skapet med Katrina. Då don César hälsar på hos Dolin hör han ett gräl mellan Kate och Joel Sim­mons, Abes svåger. Don César är rädd för att det hänt något otrev­ligt i familjen, som man dock håller tyst om.

 

Kapitel 5: Ett offent­ligt hot

Yesares säger till don César då de träffas att det gått rykten om att Gale­ras, en mexi­kansk bandit som vistas i Los Angeles, stulit Dolins boskap och sålt djuren. Don César beslu­tar sig för ett samtal med Gale­ras som Coyote. Under sam­talet berättar Galeras att han inte stulit boska­pen utan bara sålt djuren för Dolins räk­ning. Tommy Gómez kommer samti­digt till baren i Bella Unión och hotar att döda Hart, rättslä­karen, som känner till vad Katri­na, Dolins hustru, dog av. Bröder­na Lugo­nes förhin­drar att Tommy ger sig på Hart och denne berät­tar på väg hem för Coyote att Katrina dog av en kula i hjärtat. Han har lovat att inte berät­ta men tvingas nu av Coyote att säga vad han vet. Hart tror dock att Katrina begick själv­mord. 

 

Kapitel 6.1: Nattoljud

När rätts­läkare Hart kommer hem till sitt hus mär­ker han snart att oljudet i huset är annorlunda än vad det brukar vara. Det gör att han är säker på att han inte är ensam i hu­set. Han tar fram en skal­pell för att försva­ra sig med men blir skju­ten till döds av den okän­de mörda­ren.                

 

Kapitel 6.2: På kyrko­gården

Med hjälp av Lugo­nes-bröderna öppnar Coyo­te Katri­nas grav men kistan inne­håller inget lik utan en filt med blytyng­der. När de lämnar graven stöter de på Jack Ulm som berät­tar att Katri­na blev mör­dad.

 

Kapitel 7: Den ende skyldige

Sheriff Mateos anlän­der till Dolins ranch för att höra vad Tommy har att säga om mor­det på Hart som han tror att han är den skyldige till. Efter att ha träffat Mateos tänker Dolin begå själv­mord genom att skjuta sig men det förhin­drar Coyote, som sedan över­talar honom att hjälpa till så att Tom­my kan fly till Mexi­co. Mateos blir överty­gad om Tommys skuld då han ser ett sår på hans vänstra hand­led där Harts skal­pell troligen har rivit upp ett sår. Dess­utom tar Tommy på sig mor­det. Då Tom­my läm­nar ranchen möter han Jack Ulm och bakom honom Joel Sim­mons, flinan­de skade­glatt. Tommy ser att även Jack har ett sår på vänster hand­led men kommen­terar inte det men säger till Joel att han ska komma tillbaka och döda hon­om. Då han förs iväg av she­riffen och hans män blir de stoppade av Coy­ote på vägen till Los Ange­les. Då Coyote har hjälp av hela Galeras band måste Mateos släppa Tom­my, som kan fly till Mexiko skyd­dad av Galeras män. Uppe på en kulle träffar han Kate under ett kort möte. Hon vill ta av­sked av hon­om och säger att hon ska vänta på honom.

 

Kapitel 8: Kalifornien, 1870. Tillbaka till faran

Tre år efter sin flykt till Mexi­ko återvän­der Tommy Gómez för att förhin­dra att Kate gifter sig med Sim­mons. Men han hinner inte fram till Los Ange­les före bröl­lopet utan kommer fram just som de nygifta lämnar kyr­kan. Kate svimmar när hon ser ho­nom och Simmons bleknar men det dröjer inte länge förrän sherif­fens män omringar honom och griper hon­om.

 

 

Ytterligare bidrag

Nedanstå­ende är en fri över­sättning från Muños blogg, där texten har häm­tats från den spanska versionen av Wikipedia. Även det efterföl­jande bidra­get är hämtat från spanska Wiki­pedia.

 

Slaget vid Chapul­tepec

Slaget vid Chapulte­pec utkäm­pades den 12:e och 13:e september 1847 på kul­len med  sam­ma namn i utkan­ten av Mexi­ko City. Chapulte­pec är en kulle i Mexiko City varpå Castillo de Chapulte­pec är byggd, och omgi­ven av Chapulte­pec-parken. Namnet kommer från det azte­kiska språket nahuatl och betyder "gräshopps­berget". Cha­pulin betyder gräs­hoppa på mexi­kansk spanska.

Armén i USA hade inva­derat den mexi­kanska repu­bliken under före­vändning av terri­toriella kränk­ningar i Texas, som dock tillhört Mexiko sedan kolonial­tiden. En del av den ameri­kanska armén anföll norri­från och en annan ameri­kansk kontingent hade landsti­git i Vera­cruz och rörde sig mot den mexi­kanska huvud­staden. Ett hinder i deras väg var militär­högskolan i Chapul­tepec under ledning av general José Mari­ano Mon­terde med färre än 50 elever och några instruk­törer. I slottet befann sig också överle­vande försva­rare från tidigare strider under befäl av överste Felipe Santiago Xico­tencatl. Palatset ligger i uppe på en kulle i västra delen av Mexiko­dalen utanför huvud­staden och var en av de sista fästena i dess för­svar. Befälet hade den gamle gene­ralen Nicolás Bravo, som var hjälte sedan själv­ständighets­kriget.

Chapultepec_3.jpg

Efter att ha rört sig runt de östra försvars­anläggningar­na i Mexiko-dalen beseg­rade ameri­kanerna den mexi­kanska armén i Padierna, Churu­busco och Moli­no del Rey. Mellan den invade­rande armén och huvud­staden fanns nu slottet uppe på Chapul­tepec-kullen och det var ingen fäst­ning utan en militär­högskola med bostä­der för kadet­terna. Dock hade en del förstärknings­arbeten snabbt gjorts för att förbättra dess för­svar. San Blas-batal­jonen fanns grup­perad runt slottet som försvar men batal­jonens försvars­linje bombar­derades av den inva­derande armén hela dagen den 12:e vilket gjor­de att den blev rejält deci­merad. Från slottet besköts invasions­styrkan i sin tur ihär­digt av försva­rarna, som kämpade tap­pert trots sitt nume­rära under­läge, men då ammuni­tionen efter hand tog slut kunde Worths, Quitmans och Pillows divi­sioner rycka fram.

General Nicolás Bravo gav order om reträtt men en mängd av hans unga kadet­ter vägra­de ge upp och slogs tills de blev dödade av den dub­belt så stora invasions­styrkan. En klassisk händelse är då en av kadet­terna var på väg att dödas av ameri­kanarna och lindade in sig i en mexi­kansk flagga och hoppade från palat­sets mur. Ett monu­ment efter honom är rest i Chapulte­pec-parken. Denna episod i kriget har blivit känt som "Martirio Heroico de los Niños Héroes de Chapulte­pec" (Heroiska martyr­skapet hos barn­hjältarna i Chapulte­pec). Några dagar före slaget upp­manade general Mariano Mon­terde, chefen för militär­akademin, kadetterna att lämna palat­set och bege sig hem, eftersom skolan skulle använ­das som ett bålverk av försva­ret. Några elever anhöll då om till­stånd att få stanna kvar och försvara sitt land mot inkräk­tarna till sista blods­droppen.

Chapultepec.jpg

Kadet­terna ålder varie­rade mellan 14 och 18 år medan lärarna var lite äldre, fast ändå unga även de. Då Chapulte­pec-palatset fallit var det sista hind­ret för den ameri­kanska armén undan­röjd och staden Mexiko kunde intas.

 

 

Pedro María Anaya

Anaya.jpgBoken är full av refe­renser till olika mili­tära ledare i Mexikan­ska kriget, bl a till Pedro María Anaya och hans insat­ser i slaget vid Churru­busco. Pedro María Anaya var mexi­kansk poli­tiker och militär. Född i Huicha­pan (Hidalgo) 1795, son till Peter Joseph Anaya y Maldo­nado och Maria Antonia Alva­rez, båda med spansk börd och dog i Mexiko City 1854. Hans militär­tjänstgöring började vid 16 års ålder.

Han deltog i stödjandet av oberoende rörelser i Centralamerika. År 1821 anslöt han sig till planen för Iguala.

Under den amerikanska interventionen i Mexiko utsågs han till president istället för Antonio Lopez de Santa Anna. Han försvarade republiken i slaget vid Churubusco och ledde kampen mot inkräktarna i klostret där, som nu är ett museum, Museo Nacional de las Intervenciones. Han försvarade detta fäste, beläget i södra delen av Mexiko City, stödd av San Patricio-bataljonen, som bestod av irländska katoliker som hoppat av från de amerikanska leden. Han tillskrivs orden: ”Om vi hade haft ammunition kvar skulle ni inte vara här”, då den amerikanska militären ville att mexikanerna även skulle överlämna ammunition efter kapitulationen. Han togs till fånga men släpptes senare.

 

 

Längs upp på sidan          Till huvudsidan