Textruta: Coyote nr 53
El código del Coyote
(Coyotes lag)
av José Mallorqui


Coyote nr 53.jpg

Huvudsidan   Nästa bok   Föregående bok

 

På spanska:

El código del Coyote (1947)

 

På svenska:  

Coyotes lag (1958)

 

Nr i den svenska serien: 33

 

Handling:

Don Césars familj för­söker ta reda på san­ningen om Julián Mar­tínes för­flutna. I kam­pen om arvet för­söker Car­melo de Torres och hans son döl­ja en fruktans­värd familje­hemlig­het.

 

Omdöme: 9

 

Kom­mentar:

Boken, som skil­drar det mexi­kanska även­tyrets fort­sättning, är full av intri­ger och ak­tion. Det blir många över­rask­ningar och till slut visar det sig att Guada­lupe kom­mer från en allt annat än öd­mjuk familj, en familj lika kraft­full som familjen Echa­güe. Det här är fort­sättning­en på El secreto roto och utspe­las helt i Mexico. Som kurio­sitet kan näm­nas att i den svenska utgiv­ningen kom böckerna ut i ”bak­vänd” ord­ning, först Coyo­tes lag och sedan Tystna­den brytes.

 

Intres­santa fra­ser och tänke­ord:

Ibland är det bättre att hugga ner ett äppel­träd med en yxa för att få tag på ett äpp­le än att använ­da en stege.  (A veces para alcan­zar una man­zana es mejor cor­tar el man­zano con un hacha que coger una esca­lera.)

Det är lättare att kriti­sera ett miss­lyckan­de än att lyckas.  (Es más fácil criti­car un fran­caso que triun­far.)

 

Kapitel 1: Den gamle

Efter att Carmelo Torres har före­brått sin son Alber­to för att ha attacke­rat Fran­sisco Javier de Tor­res ranch blir han kallad till ett sam­tal med sin far Julián de Torres, som är ägare till To­do-ranchen. Denne frågar efter vad som har hänt men Car­melo avslö­jar inte Alber­tos motiv.  

 

Kapitel 2: Ett erbju­dande från don César

Don César de Echa­güe kommer till Todo-ranchen och träffar Carmelo Torres sent på efter­middagen. Han visar ho­nom ett brev från Coy­ote där denne talar om att han har de avslöj­ande doku­menten i sin ägo. Har varnar i brevet don César för vissa av familje­medlem­marna och skriver att hans avsikt är att ta reda på san­ningen om de Torres. Don César säger sig mest vilja ha lugn och ro och ger Car­melo erbjudan­det att han och hans fru är villi­ga att avstå från arvs­anspråken mot att de får några hun­dra tusen dollar i kompen­sation. Carmelo ska över­bringa pengarna och avslu­ta affä­ren klockan 10 på kväl­len i det hus som don Cé­sar hyr i Los Mo­rales.

 

Kapitel 3: Skumma affärer

Carmelo rider iväg till don César hus tillsam­mans med för­mannen Muri­eles, som ska lur­passa utan­för huset och så snart som don César visar sig ska han dö­da denne är det tänkt. Murie­les smyger i förväg mot huset och klockan 10 går Car­melo fram till don Cé­sars dörr. Coyote kommer som hastigast fram ur buskar­na och ger Carme­lo Muri­eles dolk, som han skulle ha an­vänt för att mör­da don Cé­sar. Coyote lämnar ett brev där han skri­ver att Car­melo har brutit den fred­liga överens­kommel­sen och att han nu valt strid istäl­let. Coy­ote skriver också att Carmelo inte behö­ver vänta på för­man­nen. Car­melo blir så störd av att hans pla­ner har gått i stö­pet att  besöket hos don César blir väl­digt kort. Han skyller på att han inte mår bra och åter­vänder snart till Todo-ran­chen.

 

Kapitel 4: Ett förhör

Murrieles vaknar bun­den i källa­ren under huset och får där möta don César, Coy­ote spelad av Yesa­res och en svart­klädd tjä­nare med huva spelad av Albe­res. Coyote vill att han ska avslöja vad han vet om famil­jen de Torres hemlig­heter och hotar att annars tortera honom genom att brän­na hans föt­ter. Då Murri­eles vägrar låtsas de sätta pla­nerna i verket fast don César ger sken av att vilja för­hindra det. Så fort de bör­jat svim­mar Murrie­les där han ligger fast­spänd fram­för elden.

 

Kapitel 5: En otrolig san­ning

Den svart­klädde tjäna­ren åter­kommer utan sin huva när Murrie­les vak­nat. Det är César, don Césars son, som nu spelar betjän­ten och han låtsas vilja släppa Murrieles fri mot en belö­ning näs­ta dag. Me­ningen är att Murrie­les ska åter­vända till Todo-ran­chen och Car­melo och Alberto ska tro att han av­slöjat hemlig­heter­na under tor­tyren. Hur skulle han annars ha kun­nat klara sina fötter och blivit fri. Murrie­les går med på för­slaget och tar sig till­baka till Todo-ran­chen trots att hans föt­ter svi­der lite. Han be­rättar allt för Carme­lo och sonen men de tror inte att han har kun­nat hålla tyst. När han be­rättar att betjän­ten, som ju alla vet är stum, ville släppa honom fri mot 1000 guld­pesos nästa dag är de defini­tivt på det kla­ra med att Murrie­les lju­ger. De börjar ge honom stryk och ho­tar att döda ho­nom. Till slut tvingas Murrie­les att dra till med en lögn för att klara sig. Han säger att han nämn­de om ”Lidan­dets berg” för förhö­rarna men hinner inte berätta mer förrän Car­melo skju­ter honom med sex skott för att för­hindra att Alberto får hö­ra mer. Men Alberto förstår att Justos mör­dare inte är Julián utan att det är hans far som har varit den som en gång mör­dade Justo. Alber­to får i upp­gift att köra en vagn med oljefat upp på ber­­get där famil­jens grav­valv är belä­get, tända på och förstöra grav­platsen. De balsa­merade kroppar­na är bevis som måste förstö­ras.   

 

 

Kapitel 6: Torres sista vilo­plats

Albertos hustru Maruja hör skotten då Murrie­les blir skjuten och förstår att skotten avlossats i Carme­los rum. Hon lyssnar vid dör­ren och förstår att Car­melo och Alber­to tänker förstö­ra de Torres grav­plats. Hon rider i mörk­ret till Javier Torres ranch för att berät­ta för Javier om sin mans och hans fars inten­tioner. Javier rider till grav­platsen och upp­täcker att Alber­tos mors, Guadalupe Sala­zars, grav är tom. Sedan lyckas han kom­ma i tid för att förhin­dra att grav­platsen för­störs. Men Alberto tror att den eld­svåda han ser på håll verk­ligen har för­stört grav­valvet.  

 

Kapitel 7: Coyote och hans valp

Coyote och hans son, den unge César, är på väg till en stuga uppe på ber­get. Dit beger sig också Car­melo men när han senare kom­mer dit är fången i stu­gan bort­förd och fång­vaktaren, Bena­vides, hittas skju­ten i huvu­det. Ett varg­huvud är ritat med krita på dör­ren till stu­gan. Carmelo åter­vänder till Todo-ran­chen och ger Alberto i upp­gift att döda den ”gamle” medan han själv ska samla folket på ran­chen för att gå till an­grepp mot don Césars hus i Los Mo­rales. 

 

Kapitel 8: Coyotes hand

Coyote träffar Maruja och ber henne föra bort gamle Julián de Torres från Todo-ranchen efter­som hen­nes man Alberto annars kom­mer att döda ho­nom. Maruja lovar att göra det men begär att Coyote då i sin tur måste lova att skona Alber­tos liv. Maru­ja träffar den gamle och lyckas föra bort ho­nom.

 

Kapitel 9: Ett brott

Alberto ser den ”gamle” sitta med ryg­gen mot föns­tret bakom den fladd­rande gardi­nen. Han känner igen sin far­far på det stora vita håret och på fracken som den ”gamle” har på sig när han är hemma. Han töm­mer hela maga­sinet i ryggen på honom genom gar­dinen och ser honom ligga på gol­vet bred­vid stolen när han flyr iväg på sin häst. Strax efter blir han dock fångad av Coy­ote med en lasso. Coyote berät­tar för honom att hans far är på väg för att dö­da hans mor, Guada­lupe Sala­zar, som fortfa­rande lever och finns i don Césars hus i Los Mor­ales. Hon har hållits fångad i en stuga på ber­get för att inte kunna avslö­ja en familje­hemlig­het. Alber­to rider mot Los Mora­les för att räd­da hen­ne.

 

Kapitel 10: Den upp­ståndne

Den gamla Guada­lupe Salazar, Albertos mor och Carme­los hustru, möter Guada­lupe Martí­nez ansikte mot ansikte i huset i Los Mora­les och berättar histo­rien om sin familj för henne. Lupe får reda på att det inte var hennes far som dö­dade Justo utan att han bara råka­de såra sin bror lätt med Justos kniv i ett slags­mål. Don Julián de Tor­res var bort­rest och Carmelo under­lät att se till att Justo fick läkar­vård och Justo av­led. Men Julián trodde att det var han som hade dö­dat sin bror och råd­des av Car­melo att fly. Kroppen balsa­mera­des och när fadern kom hem var Justo redan begra­ven. Guada­lupe Sala­zar kände inte till Carme­los skuld och gifte sig med honom. Han skulle ju nu ärva hacien­dan. Men då Car­melo senare blev sjuk i lung­inflamma­tion och yrade avslö­jade han för sin hus­tru att det var han som bar skulden till bro­derns död. Då Carmelo blev frisk igen berättade hon för honom vad han hade sagt i yr­seln men lovade att inte berätta för nå­gon om hans skuld. Carmelo var ändå rädd att hon en gång skulle avslöja ho­nom och låste in henne i stugan på ber­get vaktad av en beryk­tad bandit, Bena­vides. Ett rykte spreds att hon hade dött och en begrav­ning arrange­rades med en tom kis­ta. När Guada­lupe Salazar är färdig med sin berättelse kommer Coyote till­baka till huset och klär om till don César. Alla i hu­set hör Carme­los män komma anför­da av honom och de låser in sig i husets inre rum. Angri­parna börjar näm­ligen skjuta mot huset. Kulor­na viner.

 

Kapitel 11: Rättvisa

När Alberto försöker ta sig in i don Césars hus för att träffa modern träffas han av kulor från beläg­rarna. Efter det­ta avtar beskjut­ningen och den ”gamle” anländer med Maruja och hittar son­sonen och Marujas man död. Den ”gamle” träffar sin okän­da sondotter, Guada­lupe Martí­nez, me­dan Car­melo flyr från plat­sen.

 

Kapitel 12: Coyotes rättvisa

Carmelo tänker begå själv­mord men Coyote förhind­rar att han kom­mer undan med den lös­ningen. Carmelo får istället vistas på en missions­station där han får sona sina synder. Den ”gamle” och Guada­lupe kommer över­ens om att Leon­orín ska ärva Todo-ranchen när hon blir stor. Flickan ska tills vidare till­bringa sex månader varje år på Todo-ranchen till­sammans med Guada­lupe. Fast don César ser till att det be­stäms att Javier ska sköta ran­chen när inte Guada­lupe är där och att Leono­rín ska kunna tas om hand av Maru­ja när hon är där så att inte Guada­lupe måste vara där sex må­nader var­je år. Don César åte­rvänder till Los Ange­les där han får ett nytt pro­blem på halsen, Vita masken.

 

Längs upp på sidan          Till huvudsidan