Textruta: Coyote nr 1
El Coyote 
(El Coyote)
av José Mallorqui


Coyote nr 1.jpg

Huvudsidan   Nästa bok

 

På spanska:

El Coyote (1943)

 

På svenska:

Den maskerade ryttaren (1954), I rättvisans namn (1971)

 

Nr i de svenska serierna: 1 respektive 1

 

Handling:

I Kali­fornien ser de nord­amerikan­ska eröv­rarna över rättig­heterna till egen­domarnas mark. César de Echa­güe kom­mer tillba­ka till Kali­fornien. Gene­ral Clarke och Lucas Starr tän­ker döda Edmunds Green och kas­ta skul­den på Teles­foro Carde­nas. De försö­ker lägga beslag på Ace­vedo-ran­chen genom att an­klaga Leo­nor för att skydda brotts­lingen Coyote.

 

Omdöme: 8

 

Kommentar:

I denna för­sta bok får vi stifta bekant­skap med Coy­ote och får veta hans hem­liga iden­titet. Dess­utom får vi lära känna en del av de karak­tärer som finns med i serien och vars ageran­den bygger upp intri­gen. Det är en bör­jan som fullt ut fängslar läsa­ren.

 

Intressanta fraser och tänkeord:

Huset Echagüe visar alltid tapper­het.  (De valor siempre hizo alarde la casa de los Echa­güe.)

Jag följer det ara­biska ord­språket som rekommen­derar att sitta vid dör­ren till huset och vänta på att vår fien­des lik bärs förbi.  (Yo sigo el adagio árabe que recomienda sentarse a la puerta de la casa y aguardar que pase el cadáver de nuestro ene­migo.)

Var man än plan­terar en käpp, hur bra den än är, växer den aldrig upp till en gran eller en ek.  (Donde quiera que se plante una caña, por muy buena que sea, nunca que conver­tirá en abeto o roble.)

 

Kapitel 1: ”Det är nöd­vändigt att förstö­ra grunden för gamla Kali­fornien” 

General Clarke uttrycker en an­nan åsikt än rege­ringens utsän­de Edmunds Greene om hur man ska behand­la befolk­ningen i Kali­fornien, där ägande­rättshand­lingarna till mar­ken ska omprö­vas. General Clarke planerar att eli­minera Greene med hjälp av Charlie Mac­Adams och kasta skulden på de inföd­da kali­fornierna.

 

Kapitel 2: ”Man har sagt mig att ditt liv är i fara…”

Famil­jen tar emot César de Echa­güe efter hans många år av stu­dier utom­lands och de är besvik­na över hans manér och sätt att vara. Det gäl­ler då speci­ellt hans far don César de Echa­güe och fäst­mön Leo­nor de Ace­vedo.

 

Kapitel 3: ”Göm dig där ingen kan se dig”

Efter att ha gått i land blir César oense med sin far och fäst­mön.

 

Kapitel 4: ”Jag hatar strider och våld­samma käns­lor”

César pratar med Greene och systern om män som är idea­lister och om El Coyote och insinu­erar att Greene är den maske­rade.

 

Kapitel 5: ”Jag har dö­dat señor Greene”

Efter en diskussion mellan César de Echa­güe, Leonor och Greene blir denne skju­ten med två skott i taver­nan då han lägger sig i en dispyt mellan Starr och Teles­foro Carde­nas. Han över­lever miraku­löst men måste forslas på bår till San Anto­nio-ran­chen.

 

Kapitel 6: ”Försök döda César de Echagüe”

General Clarke och Starr lägger upp en plan för att elimi­nera César och omintet­göra flytten av Green så att denne av­lider. Douglas Moore utmanar César de Echa­güe för att döda honom men César låter sig inte provo­ceras. Också planen att väl­ta båren med en ske­nande häst miss­lyckas. Till slut kommer Greene till ran­chen och såren börjar läka.

 

Kapitel 7: ”Jag kräver lagens sträng­aste straff”

Då rätte­gången mot Teles­foro Carde­nas hålls kommer en an­hållan från Greene att få avläg­ga vittnes­målet på San Anto­nio-ran­chen.

 

Kapitel 8: ”Du kommer att hängas vid hal­sen tills du dör”

Efter att dom­stolen fått Greenes vittnesmål dömer Telesforo Cardenas till döden genom häng­ning.

 

Kapitel 9: ”El Coyote”

Sheriffen roar sig på Cardenas bekost­nad inför den före­stående häng­ningen. El Coyote dyker upp och släpper ut Carde­nas ur cellen och låser in sheriffen istället.

 

Kapitel 10: ”God kväll, Caballeros!”

På tavernan får Coyote Douglas Moores bekän­nelse att han försökt mör­da Greene. Två armé­officerare arres­terar Moore.

 

Kapitel 11: ”Är du El Coyote?”

Beatrice de Echa­güe ser Coyote gå in på San Anto­nio-ranchen och blir över­tygad om att hennes trolo­vade, señor Greene, är Coy­ote.

 

Kapitel 12: ”En allvarlig fara hotar oss och vi kan inte tveka”

Efter att ha dödat Moore, pla­nerar general Clarke tillsam­mans med Lucas Starr, att Starr ska klä ut sig till Coyote, söka skydd på Acevedo-ranchen och bli gripen av Clarke. Leonor och hen­nes mor kan då ankla­gas för att ha skyddat Coy­ote och för att rädda sin mor ur knipan ska Leonor tvingas gifta sig med gene­ralen. I gen­gäld under­tecknar han en skri­velse som Starr får där denne tiller­känns San Anto­nio-ran­chen.

 

Kapitel 13: ”El Coyote har dött, Señorita”

Lucas Starr, utklädd till Coy­ote, söker skydd på Ace­vedo-ranchen och över­raskas av general Clarke och Charlie Mac­Adams och Starr blir skjuten. Den riktige Coyote dyker upp. Efter att han sårats gör han slut på Mac­Adams och gene­ralen flyr. Elenor upp­täcker att Coyote är César de Echa­güe.

 

 

Ytterligare bidrag

Nedanstående är en fri översättning från Muños blogg, där uppgifterna i sin tur har hämtats från Wikipedia

 

Los Angeles

Los Angeles, ofta förkortat L.A. och även kallad ”Änglarnas stad”, grundlades 1781 som ”El Pueblo de Nuestra Señora la Reina de los Ángeles del Río de Porciúncula” och är California 2.jpgidag USA:s näst största stad. Staden grundades av spanjorer i den indianska byn Yanga i Tongva, som ligger på stillahavskusten, i nuvarande Kalifornien. Under de första decennierna av sin historia var staden bara en genomfartsplats på den kungliga vägen (El Camino Real) som sammanband missionstationer och fort i det dåvarande mexikanska området. Den stora delen av ekonomin kretsade kring boskap, och flera stora rancher grundades vid denna tid. Den stora förändringen kom med Mexikos självständighet då missionsstationernas mark privatiserades och territoriet Alta California öppnades för utrikeshandel. Den mexikanska dominansen tog slut efter det mexikanska krigets slut, 1848, då området och staden togs över av Förenta staterna. 1850 blev Kalifornien den 31:a amerikanska staten.

 

 

California 1Utveckling av Los Angeles folkmängd

År                 Folkmängd

1800................... 315

1830................... 770

1850................ 1 610

1870................ 5 730

1880.............. 11 200

1890.............. 50 400

1900............ 102 500

1910............ 319 200

1920............ 576 700

1930.......... 1 238 048

1940.......... 1 504 277

1950.......... 1 970 358

1960.......... 2 479 015

1970.......... 2 816 061

1980.......... 2 966 850

1990.......... 3 485 398

2000.......... 3 694 820

2005.......... 3 954 829

 

Längst upp på sidan          Till huvudsidan